IPO
Internationell Prövningsordning
IPO är FCI´s internationella tävlingsform. FCI är vår kennelklubbs ”moderorganisation” och eftersom SBK är en special klubb underställd SKK så ingår IPO i vårt lands tävlingsutbud. IPO har inte som våra svenska grenar något direkt ”verklighetstänk” bakom sig, det är helt enkelt en sport som väldigt många människor runt om i världen sysselsätter sig och sina hundar med. IPO består av tre avdelningar A, B, C A =spår, B=Lydnad, C= Bitarbete (Skydd) Det finns tre svårighetsgrader IPO I, II , III

Spårarbetet skiljer sig markant från svenskt traditionellt spårarbete, man har ingen upptagsruta utan en påsläppspunkt, domaren följer med då spåret utarbetas och hela spårabetet bedöms från början till slut. För att få full poäng skall hunden spåra med nosen lågt i kärnan, vara intensiv och spåra i ett jämt tempo, man får avdrag om hunden slår i vinklar och spåret avbryts om hunden lämnar mer än en linlängd. Innan spårarbetet påbörjas talar man om för domaren om man har påvis (sittande, liggande) av apporter eller om hunden apporterar in föremålen. Om man väljer att hunden skall apportera in föremålen så skall det utföras lika noggrant som en apportering under lydnadsdelen. De flesta väljer att hunden skall påvisa genom att lägga sig vid föremålen. IPO –spår ÄR till viss del ”lydnadspår” självklart tvingar man inte hunden att spåra men man lär hunden hur man vill att hunden skall utföra spårarbetet. Det är inte mer annorlunda än att man har precision i lydnadsmomenten.
Spårlängden räknas i steg och varierar IPO I 300 steg (20 min gammalt) två föremål . IPO II 400 steg (30 min gammalt) 2 föremål och IPO III 600 steg (60 min gammalt) 3 föremål 100 poäng är max varav föremålen är 20 poäng och spårarbetet 80.

Lydnadsmomenten är
givetvis lite annorlunda än i det svenska programmet, största skillnaden är
INTE som många tror att det krävs mindre precision, utan att man bedömer
hundens inställning och intensitet. Dvs en ”låg” hund som inte är
intensiv och glad i sitt lydnadsarbete når inte full poäng oavsett hur korrekt
den utför momenten. Fart och glädje men med precision! Dessutom så finns det
ingen tävlingsledare som kommenderar ekipaget utan man får själv memorera
programmet och utföra alla momenten. Under linförigheten /fria följet räknar
man stegen för att veta ungefär hur långt man går och man har några
obligatoriska halter, vinklar samt passage/halt genom/i en grupp med människor.
Under Lydnaden utför en annan hund sin platsliggning vid sidan av planen och
det skjuts två skott.
Max poäng på lydnadsdelen är 100 päng

Bitarbetet skiljer sig
främst genom att man använder en sk ”tyskärm” inga höga angrepp och det
ingår inget munkorgsarbete. Bitarbetet inleds med en ”lydnadsövning” där
hunden skall rondera, springa runt sex skärmar/värn där figuranten står i
det sjätte värnet. Hunden skall här skälla an på figuranten tills föraren
anländer. Hunden kallas ut och figuranten ställer upp för en flykt, hunden
skall här angripa rejält, bita fullt och fast, tugg, ger avdrag, man önskar
också att hunden gör sig tung och försöker stoppa flykten. När figuranten
stannar skall hunden släppa och bevaka. I IPO vill man till skillnad från det
svenska programmet ha en nära bevakning. (kan vara tyst eller under
skallgivning) Figuranten utför sedan ett ”angrepp” på hunden som den skall
avvärja och återigen bita fullt och fast utan tugg, man ”tränger” hunden
genom att springa med den hängandes i ärmen och man belastar även hunden med
två slag av en sk ”sofstock”. Softstocken är en batongliknande mjukt
vadderad ”stav” , här vill man helt enkelt se att hunden inte blir osäker,
tappar bettet eller på annat sätt kan ”skrämmas” ur bettet. Slagen faller
över skuldran på hunden och påminner mer om en rejäl klapp. Efter detta
skall hunden släppa igen och falla in i en bevakning. Föraren avhämtar hund
och figurant och man inleder en ryggtransport (IPO III) under transporten sker
återigen ett överfall, släppande, trängning. C: arbetet avslutas med ett
modprov .
Max poäng på C: arbetet är 100 poäng.